Vilket underbart väder Stockholm bjöd på idag! Jag och Vera har promenerat här på Söder tillsammans med en annan mamma och bebis från föräldragruppen. Så mysigt!

Igår gjorde jag en utflykt till butiken ”Knyt-an” i Aspudden – där jag köpte vår första bärsjal. Det blev en blå ringsjal från märket Looma. Har redan använt den flera gånger. Vera hänger gärna med i sjalen när hon är lite så där halvtrött/halvpigg och helst bara tittar på det jag gör. Och så är den perfekt för korta sovstunder. Då kan vi mysa ihop oss riktigt ordentligt i soffan, och jag kan passa på att läsa en bok samtidigt som Vera sover. Den ger inte lika bra avlastning som min bärsele gör, men just nu är detta ett mycket bra alternativ för oss. Med hjälp av ringsjalen blir ställningen väldigt likt att bära barnet i famnen, men betydligt lättare och mer ergonomiskt. Jag skulle inte bära 4-5 timmar i sträck, men för 1,5-2 timmar inomhus är det helt perfekt. Det som förvånade mig mest är hur ”nära” det känns att bära i en sjal. En bärsele är ju ett fantastiskt bärverktyg, men jag tycker att sjalen är ett strå vassare när det gäller just närheten.

Om det fortsätter att fungera med sjalen även i vår och sommar så blir det ju hur smidigt som helst att knata iväg till någon restaurang eller så på eftermiddagen/kvällen. Då slipper man släpa med sig vagnen (som man inte är välkommen med på så där överdrivet många ställen ändå). Om bebis är vaken så kan hon sitta i barnmatsstol, och om hon är trött eller vill sova så är det bara att hoppa ned i sjalen.

Jag känner att det gäller att njuta av närheten nu. Tiden går så otroligt fort, och innan man vet ordet av så är bebis inte längre en bebis. Det är en sådan kort tid som barnen är riktigt små och faktiskt vill hänga med sina föräldrar i princip jämt.