Så var det fredag igen, veckorna går i en rasande fart.

Den här veckan har vi hunnit med både föräldragrupp och gym-premiär (det var BVC som hade ordnat så att vi mammor i föräldragruppen fick provträna gratis på Rosa skrot). Det var ett jättefint gym som jag verkligen kan rekommendera till alla som bor i närheten och har lust/råd/tid att gå på gym. Man får ha bebis med sig – antingen lämnar man barnet sovande i receptionen (så kommer någon i personalen in med barnet om det vaknar) eller så tar man barnet med sig in i gymmet/träningssalen och ligger på en matta/filt eller sitter i babysitter eller en bumbo. Själv har jag tänkt att försöka göra lite övningar hemma istället. Det är inte bara billigare, utan känns smidigare och mer effektivt för mig.

Det är intressant att träffa andra föräldrar och se hur de tänker och resonerar kring mat, sömn, egentid o.s.v. Å ena sidan så märks det att alla gör olika och att olika saker passar olika barn, å andra sidan så märks det att vi i grund och botten är ganska lika. Alla vill det bästa för sina barn och mår dåligt om barnen inte är nöjda.

Jag kan ibland känna mig lite ensam i min föräldrastil. Jag har valt att följa min egen instinkt och vilar mig tryggt mot anknytningsteorin (så som jag uppfattar den). Det finns många som lever på ett liknande sätt och en hel del klassificerar sig som AP-föräldrar (AP står för attachment parenting och man kan läsa mer här om man är intresserad). Jag vill inte stoppa in mig i AP-facket (inte ännu i alla fall ;)), men söker stöd och information hos likasinnade för att orka hålla fast vid min egen instinkt och övertygelse om vad som är rätt för oss. Ibland är det svårt då man blir motarbetad av många. Det är tydligt att BVC har andra idéer om vad som är bra för barn. Det finns en utbredd skepsis mot att bära barn ”för mycket” i sele/sjal och att ständigt svara på barnens behov. På senaste föräldragruppsmötet fick vi rådet att ignorera barnet om det vaknar och är missnöjt i vagnen. Vi skulle låtsas att vi inte såg barnet. Sådana råd gör mig ledsen. Det känns så otroligt sorgligt att den massiva forskning om anknytning som finns inom psykologin inte riktigt verkar nå fram till BVC. Jag respekterar att alla inte lever som jag, men jag gillar inte när BVC som institution försöker att styra människor bort från något som troligtvis är mycket bra för barnen.

Nåväl. Vem har sagt att livet ska vara enkelt? Föräldraskapet är nog bland det svåraste som finns, eftersom precis ALLA har en åsikt om vad man gör/inte gör. Bäst är att lyssna till barnet och till sig själv <3.

Nu är det dags för promenad här :). Ha en skön fredag!