Idag är det prick två veckor kvar till beräknad förlossning. Men det säger ju inte nödvändigtvis så mycket om tillståndets beskaffenhet. Bebisen kan dyka upp idag eller om fyra veckor (flexibelt värre). För första gången under denna graviditet så tycker jag att det känns som att tiden går sakta. Jag är uttråkad, samtidigt som jag är trött och inte orkar så mycket. Men trots otåligheten så är jag glad bara om förlossningen startar av sig själv, oavsett när det blir. Och det tror jag att den gör, för magen har tagit hissen ned i källaren (nu ligger den i knäet när jag sitter…hihi) och förvärkarna gör sig påminda lite nu och då.

Den här veckan har än så länge rullat på ganska snabbt trots allt. I måndags blev det en trevlig lunchdejt med en vän på Jamie’s italian. Där frossade vi bland annat i oss en av de godaste efterrätterna jag någonsin ätit. Seg varm brownie med kolaglass och kanderade popcorn. Slurp sade det bara!

Igår eftermiddag fick jag syn på solen(!) och skyndade ut på en promenad längs Hammarbykanalen/Årstaviken. Ska försöka att komma ut på en ordentlig sväng även idag. Får se vad dagen i övrigt har att erbjuda.