Nästa vecka är inställd p.g.a. bristande intresse, och veckan därefter också. Jag är så trött på att vakna kl. 5 och inte kunna somna om, att ha spänningshuvudvärk hela tiden, att batterierna i blodtrycksmätaren är slut, att jag har onda sammandragningar så fort jag anstränger mig, att jag måste vila och inte kan göra något roligt, att hela jag har svullnat upp som en ballong (bye bye gravidfotografering – med facit i hand borde detta ha gjorts i vecka 33) och framförallt för att jag känner mig så irriterad hela tiden.

Just nu borde jag ha en varningsskylt med texten: ”tack för visat intresse, men vänligen återkom om några månader istället – då har jag fött barn och är nog lite gladare och trevligare”.

Man kan helt enkelt inte vara glad jämt. Men jag försöker fokusera på att det inte är så lång tid kvar, och att mycket kommer kännas bättre när jag återfår ”min” kropp och på sikt får en mer normal hormonnivå.

Nu ska jag frossa i mig några clementiner. Det är i alla fall alltid gott :).