För några år sedan köpte vi en klätterställning till katterna. En sådan där mellanstor, som skulle vara ett komplement till den stora klätterställningen. Katterna klättrade upp i den ett par gånger, mest för att vara artiga tror jag. Sedan blev den stående. När vi flyttade till vår nya lägenhet hände det att Maja satt högst upp på den och kikade på mig när jag jobbade vid skrivbordet. Men det var aldrig någon som klättrade runt eller klöste på den. Sedan Maja dog är det ingen som har rört klätterställningen överhuvudtaget. Som vanligt med andra ord.

För några dagar sedan mailade jag Stockholms katthem och frågade om de vill ha klätterställningen. Igår svarade de att de gärna vill ha den. Senare under kvällen hörde vi någon som klättrade på den. Inatt var Zingo spårlöst försvunnen. I morse hittade vi henne i klätterställningen (hade krupit in i huset längst ned). Jag jobbade hemifrån idag och hade därför koll på var katterna befann sig under dagen. Och vem tror ni låg i klätterställningen hela dagen? Zingo såklart.

Den senaste månaden har jag både en och två gånger tänkt att jag kanske är lite knäpp. Men nu undrar jag faktiskt om Zingo har läst av mina och Klas tankar på något telepatiskt sätt. Hursomhelst så kan vi ju inte ge bort klätterställningen nu när Zingo tydligt visat att hon ”behöver” den. Fy vad pinsamt och meddela katthemmet att vi trots allt inte kommer att ge dem en klätterställning. Tur att vi har en nästan full påse kattmat att ge dem i alla fall.