Igår ringde veterinären och meddelade att Zingo inte har några bakterier eller kristaller kvar i urinen. Och igår var dessutom sista dagen på Zingos antibiotikakur (som hon så fint svalde utan några problem). Zingo har även slutat slicka sig på magen och det har börjat växa ut en fin stubb där. Gissa om vi känner oss lättade och glada nu :).
Och inatt drömde jag om min finaste Majsanpajsan. Hon var pigg, frisk och glad. Hon sprang runt för glatta livet, och lekte med Moses. Det var en sådan där tydlig dröm i färg där alla ser ut som de ”ska”. Ingen förvirring. Jag visste hela tiden att Maja bara var till låns i drömmen, men det var så lugnt och fridfullt. Min älskade vän, du är så saknad…
Hej Emma! Har inte läst din blogg på ett tag 🙁 ,för koncentrerad på FB 🙂 , men har nu läst ikapp. Du skriver mycket som är tänkvärt om lycka och glada känslor, fint! Men framförallt är det vackert att läsa det du skriver om fina Maja. Skönt att Zingo är på bättringsvägen! Stor kram till dig, Klas och de två missemjauerna <3
Tack söta rara Annika!! Jag tycker att det är så kul att du också är på FB numera :). Hoppas ni hade en trevlig Midsommar! Många kramar.